Den som är intresserad av att investera i så kallade syndaktier kan antingen göra det direkt eller gå via en ”syndfond”. För mer information om vad syndaktier är, gör ett besök i vår artikel ”Investera i syndaktier” på den här sajten.
En av de mest berömda fonderna för den som vill investera i syndaktier är USA Mutuals Barrier Fund – eller The Vice Fund som den brukar kallas. Tickersymbolen för den är till och med VICEX (investor class). VICEX köper aktier i bolag inom nischerna tobak, alkohol, hasardspel och vapen/försvar. Eller som de själva säger på sin sajt ”i branscher som har signifikanta ingångshinder”. De handlar om nischer som i de flesta länder kräver särskilda tillstånd för till exempel produktion, export, import och försäljning.
För den som bara vill ha lite lagom synd i portföljen finns till exempel Fidelity Select Consumer Stapels (FDFAX). Bakom det propra namnet hittar vi en fond som brukar låta ungefär 25% av fondportföljen bestå av aktier i alkohol- och tobaksföretag. I skrivande stund anger de till exempel att fondens portfölj till 24% består av tobacco, 16% household products, 14% drug retail och 14% soft drinks.
Oetiska fonder
På senare år har det blivit allt vanligare att fonder marknadsför sig som etiska fonder, fonder som enligt egen utsago tar etisk hänsyn när de investerar. Parallellt med detta har vissa fonder börjat trycka på att de är den raka motsatsen – de är oetiska fonder. Vissa nöjer sig med att inte ta någon etisk hänsyn vid sina investeringar, medan andra aktivt letar upp lukrativa investeringsmöjligheter i bolag som de etiska fonderna inte är intresserade av.
Oetiska fonder kan givetvis investera i klassiska syndbranscher som tobak, alkohol och krigsföring, men lika ofta är det inte själva produkten som ses som oetisk utan hur den produceras och marknadsförs. Det kan till exempel röra sig om grovt miljöförstörande företag, tobaksföretag som marknadsför sina produkter mot personer under 18 års ålder, eller om klädföretag som köper in sina kläder från tredje part utan att bry sig om ifall produktionen innefattat barnarbete, slavhandel eller andra brott mot de mänskliga rättigheterna.
Diktaturer, terrorism, etc
En annan intressant etisk diskussion är huruvida fonder bör investera i diktaturer eller ej, och ifall det finns fonder som indirekt gynnar internationell terrorism med sina investeringar. I USA har det lagts fram lagförslag som skulle förbjuda vissa pensionsfonder (som i dag åtnjuter förmånliga beskattningsregler) från att investera i länder där regimen anses stödja terrorism, men än så länge har inget av dessa lagförslag röstats igenom.
För den som är intresserad av att investera i företag som är verksamma i länder som många andra investerare är ovilliga för att sätta sina pengar i finns till exempel fondbolaget Firebird Management LLC som handhar tio olika fonder inriktade på tillväxtmarknader världen över, inklusive vissa diktaturer. Det rör sig föga förvånande om högriskinvesteringar, oavsett om de sker i diktaturer eller ej, och svängningarna kan bli stora. Firebords fond New Russia dök till exempel rejält i början av år 2014 då konflikten mellan Ryssland och Ukraina trappades upp, och två av Firebirds tidigare fonder likviderades efter att ha förlorat stort på investeringar i bland annat Iraks banksektor.
I januari 2016 upphörde FN:s krav på ekonomiska sanktioner mot Iran, vilket har fått många investerare att ta en närmare titt på vad denna krigsskadade men snabbväxande och diversifierade ekonomi har att erbjuda. Man bör dock tänka på att vissa länder – däribland USA – fortfarande upprätthåller ekonomiska sanktioner mot Iran. Vi i Europa har betydligt större frihet på den punkten, och i december 2015 lanserade London-baserade Charlemagne Capital fonden Turqoise Variable Capital Investment Fund i samarbete med den iranska finansgruppen Turqoise Partners. Fonden investerar huvudsakligen i iranska aktier.