Med termen cykliska aktier brukar man avse aktier vars marknadsvärde tenderar att följa uppgångar och nedgångar i det allmänna ekonomiska välståndet i samhället. Cykliska aktier är ofta aktier i företag som säljer den typ av varor och tjänster som hushåll eller företag tenderar att dra ned på först när det blir sämre tider.
Samtidigt finns det något som på engelska kallas för counter-cyclical stock vilket ungefär betyder aktier som går emot cykeln. Dessa aktier är också cykliska, men istället för att gå ned i marknadsvärde vid ekonomiska kriser i samhället tenderar de att gå upp. Det kan till exempel röra sig om aktier i företag som säljer sådant som folk inte är särskilt troliga att dra ned sin konsumtion av, eller sådant som folk till och med tenderar att öka sin konsumtion av när samhällsekonomin har försämrats. Det brukar till exempel gå att se hur en ekonomisk kris – oavsett om den är personlig eller samhällelig – gör att hushåll skiftar sin konsumtion till andra produkter än vad de köpt tidigare. Det kan till exempel handla om att brygga kaffe hemma istället för att köpa en färdig kopp kaffe på vägen till jobbet, eller att lyxa till det med ett läppstift från YSL eller Chanel istället för att köpa märkeskläder när man vill känna sig glamorös.
Vissa investerare försöker få till en blandning av aktier i portföljen för att göra den stabil över tid, genom att investera en del av kapitalet i aktier som är troliga att gå bra i högkonjunktur, en annan del i aktier som tenderar att gå bättre i lågkonjunktur, och gärna även en del kapital i aktier som man räknar med ska lyckas gå upp sakta med säkert oavsett konjunktur.
Att köpa cykliska aktier
En titt på historien visar oss att den som kan tänka sig att göra långsiktiga investeringar kan få bra avkastning på sitt kapital genom att köpa cykliska aktier när de befinner sig lågt nere i en cykel och sälja dem långt senare när de ligger högt uppe i cykeln.
Givetvis är det inte så lätt som det låter. Det är svårt att veta när bästa tillfället är att köpa och sälja, och det gäller att varken agera för hastigt eller vänta för länge. Det finns också alltid en risk att aktiepriset inte beter sig som förväntat. En företag som tidigare varit cykliskt kan råka ut för problem som gör att det går under i lågkonjunkturen, eller aldrig lyckas komma i fatt igen under högkonjunkturen.
Om man har som plan att köpa aktier när ett cykliskt företag befinner sig djupt nere i en lågkonjunktur är det en bra idé att ta en extra titt på företagets balansräkning. Har företaget tillräckligt med likvida tillgångar för att klara av att hålla sig vid liv tills konjunkturen vänder upp igen?
Exempel på branscher som traditionellt har setts som cykliska branscher
- Biltillverkning
- Flygfart
- Möbler
- Hotell
- Restauranger
- Lyxiga livsmedel (inklusive lyxiga drycker)
- Råvaror som järn och stål
När ekonomin går bra är hushåll mer troliga att köpa en helt nytillverkad bil eller byta ut möblemanget i vardagsrummet. Samtidigt brukar det inom varje bransch finnas segment som inte beter sig som resten av branschen. En lågprisrestaurang kan gynnas av en långkonjunktur när hushåll och företag drar ned på de dyrare restaurangbesöken och styr kosan mot lågprisalternativet istället för att helt avstå från att äta ute. Ett bilmärke som inriktar sig på prisvärda och bensinsnåla bilar kan få ett uppsving när hushåll byter ut sina stora bensinslukande fordon mot mer kostnadseffektiva transportmedel, och den enkla med fräscha motellkedjan kan börja märka att de får ta emot en massa affärsresenärer som tidigare skulle ha bokats in på femstjärniga hotell.
Om man försöker skapa en balanserad aktieportfölj är det därför viktigt att inte bara välja ut aktier baserat på bransch utan även kontrollera vilken sektor bolagen verkar i, samt om det finns några individuella faktorer hos det enskilda bolaget som kan förväntas ha en markant påverkan på hur bolagets aktiekurs kommer att röra sig i förhållande till konjunkturen.
Det är också viktigt att tänka på att ett branschsegment som tidigare sågs som cyklisk kan sluta vara det om konsumenterna ändrar sina preferenser och prioriteringar.
Ränteläget
Historiskt sett har låga räntor inneburit perioder av höga aktiekurser för cykliska bolag, eftersom låga räntor tenderar att stimulera ekonomin. På samma vis har höjda räntor satt käppar i hjulet för de cykliska bolagen.
Vi kan dock inte vara säkra på att det är så det kommer att fungera framöver. Många av världens centralbanker har sänkt räntorna till extremlåga nivåer utan att det har haft så stor positiv effekt på ekonomin som man hoppats på.
Det finns till exempel en risk för att det uppstår situationer där räntorna visserligen är låga men hushållen inte kan dra nytta av det genom att belåna sig eftersom hushållens inkomster är väldigt låga på grund av hög arbetslöshet och vidsträckt lönedumpning.
En annan faktor att ta i beaktande är hur hushållen prioriterar. I några svenska storstadsområden har vi till exempel fått se hur låga räntor höjer bostadspriserna utan att det nödvändigtvis hjälper upp resten av ekonomin. En familj som vill kunna äga en bostad i storstaden där de många arbetstillfällena finns får ta ett gigantiskt bostadslån för att kunna genomföra ett köp, och de månatliga inbetalningarna av ränta och amortering på detta stora lån gör att de inte alls har särskilt mycket pengar kvar att spendera på ”lyxprodukter” trots det låga ränteläget. Vi kan alltså ha en situation där de låga räntorna påverkar bostadsmarknaden väldigt starkt, men inte nödvändigtvis gör att det går bra för bolag som traditionellt varit sådana som mått bra när ränteläget är lågt.
Tecken på att konjunkturen är på väg upp igen
Traditionellt har vi kunnat se att vissa branscher börjar vända uppåt igen tidigare än andra när en lågkonjunktur är på väg att ta slut och ersättas av en högkonjunktur. Bland de första att börja röra sig uppåt brukar bolag inom branscher som cementbranschen, pappersmassebranschen och den petrokemiska branschen vara. Därefter följer aktier i bolag som producerar tekniska komponenter, till exempel tillverkare av halvledare. Först därefter brukar vi få se en rejäl upphämtning av bolag som säljer varor och tjänster direkt till den konsument som är slutanvändare, till exempel flygbolag, bilförsäljare och klädkedjor.